Ni ska få se!

Everyday-things | torsdag maj 27 2010 18:22 | Comments (0)

Har precis blivit skrattad i ansiktet, som vanligt. – Av mina egna föräldrar.

När jag va liten (6-7 år fram tills 13-14 år) ville jag göra värnplikten. Mina föräldrar och släktingar bara skrattade åt mig och sa ”Du förstår bättre när du blivit stor” och blablabla. Ja, idag vill jag, men jag har lagt ner drömmarna om det p.g.a gymnasiet. För gör jag lumpen så måste jag gå om ett år under gymnasiet och kommer då gå med 95:orna (Uäääh)

Sen så fick jag ett underbart russ för 4 år sedan. Ett russ som jag älskar och alltid kommer att älska. Det kommer aldrig komma en häst som jag bryr mig så mycket om, han är det första och enda djuret som fått mig att gråta mer än en gång. Redan från första början har jag fått skit kastat i ansiktet om hur dålig han är. Jag vet att han inte funkar, för han är förstörd, psykisktnerbruten, och ingen kommer att kunna lösa hans problem. Men jag om någon borde väl veta vad hans kapacitet ligger på!? OM han skulle ta i och våga? Men nej, det vet tydligen alla andra bättre, så visst, rubb it in my face again. JAG ÄR SÄMST, OCH MIN HÄST ÄR ÄNNU SÄMRE. Önskar att han kunde ha gjort ett toppenlopp så jag fått sätta alla jävl*r på plats bara innan han åkte.

Nu idag skulle jag berätta mina planer för mamma och pappa, mina framtidsplaner. Jag ska bli jurist och sedan polis. Jag fick ett skrattanfall och ”ja men det blir ju bra, så kan du sitta och göra dittan och dattan där”. FAN HELLER. Jag ska bli en RIKTIG polis, ingen jävla kontorsråtta som sitter o skriver, jag ska bli piketpolis eller liknande. JAG SKA ANVÄNDA MIN KROPP, inte sitta still och låta den förstöras. Men då får jag ännu ett skratt i ansiktet.
Fan ta alla!
Varför kan folk bara inte tro en, inte ens mina föräldrar tror på mig. Jag kommer lyckas med det jag vill, PUNKT! Jag vill, jag kan och jag SKA. Finns det någon som skulle klara det är det väl jag!? Jag har mitt mål, min plan, vad som händer där emellan är öppet för förslag.
Men jag får som vanligt bara en kommentar av min kära förälder. ”Men E**, du visste inte heller vad du skulle bli när du va 16″
FAN HELLER, JAG VET, VET, VET,VET. Min Dröm.

//Blondie

Inga kommentarer »

Inga kommentarer ännu.

RSS feed.

Lämna en kommentar

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu