Hur kommer det sig att man inte kan vara arg på vissa vänner?

Jag blir väldigt irriterad på migsjälv när jag ska försöka vara arg/sur på någon men direkt när jag ser personen spricker jag upp i ett leende och öppna armar. Jag förlåter alldeles för fort, helt klart. Eller är det bara de att vissa vänner betyder så mycket så att man inte kan vara arga på dem? För man känner sig så risig om man är osams med dem? Jobbig läge säger jag bara.
Om jag är arg på någon känns det som att det går för fort att bli sams igen, för är man arg vill man ju att den märker det innan man säger förlåt och allt är bra.
De kan ju vara så att jag bara är sämst också… Eller så är de så att jag har underbara vänner! <3 (ni vet vilka ni är!)

// Blondie